Döm inte någon innan du vet den persones bakrund!
Saknar min lillebror som fan känns som om jag aldrig mer kommer få träffa gan igen. Vi är ingen hel familj längre för det fattas fortfarande en person och det är pontus, kan inte sluta att gråta är trött på detta nu. Vill bara få ett slut på det hela, det bara sårar mig mera och mera för varje dag! Alla tror att jag är fucking glad hela tiden och att jag aldrig mår dåligt, men ingen vet eller förstår något. För jag visar aldrig det, och när folk/mina vänner står och trycker ner mig. Och säger att jag aldrig förstår dom när dom berättar något för mig.. psst ni tror verkligen att jag har haft det så enkelt i mitt liv, man ska inte tro man ska veta. För alla har sina egna historior varför dom mår dåligt och varför inte dom snackar om det, och bara för det ska man inte klanka ner på andra. Jag kan berätta min historia för folk verkar ju ha så kul att gå och snacka bakom min rygg och tro massvis med grejer 24/7 så är fan trött på det nu, för varför ska jag skämas!
Allt började när jag och mamma bodde i Eslöv med mammas kille. Dom var typ tsm i 3 år han var så jävla snäll till mig och min mamma, på den tiden så hade vi min lille bror varanan helg. Sen det sista året som mamma och han var tsm så åkte mamma in i 8 månader, då var det bara mammas kille och jag kvar då! Han vände totalt han blev ett jävla svin, han visade den riktiga sidan vem han var.. Han började brutalt misshandla mig varje dag han ströp mig han drog mig i håret han assade mig ner ifrån hela trappan i mitt hår. Bara jag gjorde det lilla minsta fel eller sa något fel så slog han mig eller drog mig i håret eller ströp mig! jag var bara 9-10 år jag var bara liten jag kunde inte göra något och jag var för rädd för att säga något till någon. Så här höll han på i månader i streck. Fast när mamma kom ut på permisar så var han helt normal igen och när min lille bror var hemma hos oss så var han också helt normal. Där var något stort fel i hans fucking huvud, jag kan fortfarande inte förstå hur man kan vara så elak och ett sånt stort svin till en liteen flicka. Och det var samma grejer som hände om och om igen i 8 månader i streck, innan mamma kom hem på hel tid. Så tog han upp mig mot vägen och tog en köks kniv mot min hals och hotade mig med att om jag sa något till min mamma så ska du se vad som händer. 8 månder har gått och mamma är äntligen hemma på hel tid, när väl mamma kom hem så började han slå henne också framför mina ögon nästan varje dag. Jag bara grät och grät jag viste inte vad jag skulle göra, rätta sagt jag kunde inte göra något åt saken!! Han tvingade mig att kalla han för pappa, jag ville inte ens kalla ett sånt svin för min styvpappa.. Efter mamma hade kommit ut så gick det några månade, han fortsatte att slå mig och slå min mamma! Så det gick till ett slut så mamma tog mig in i bilen och hon sket i alla våra grejer, hon började köra ifrån huset och han började springa efter bilen han fick tag i mammas bildörr och öppna den och slet henne ut ur bilen och slog henne! Vi kom inte därifrån alls.. Till slut så stack han ifrån huset en dag och stack hem till sin pappa och bodde där. Efter ett tag så flyttade vi därifrån vi flyttade till tomelilla, efter att vi hade bott ett tag i tomelilla! Då min lillebrors pappa tog min bror ifrån oss ett tag, under den tiden så gjorde hans pappa en anmälan på mig och hittade på massvis med grejer om mig och sånt.. Så det gjorde så att jag inte fick träffa pontus alls och min mamma fick inte iheller träffa han! Sen för typ 2 års sen så fick hans pappa ensamvårdnad om min bror, så jag och mamma fick inte träffa min bror alls på typ 1-2 år. Och då fick jag gå och prata på of clinic om allt som hart hänt mig i mitt liv, som dom kallar det ''Trama'' det hjälpte inte ett jävla skit och gå och snacka. Som nu har inte träffat min bror på ett jävla bra tag nu, jag får inte ens träffa han eller snacka med han! Jag får inte ens gå och hälsa på uppe på min gammla skola bara för att min lille bror går där nu, bara för att jag inte får träffa han, bara jag visar mig där uppe så kommer dom anmäla mig!! Jag tycker detta är så jävla sjukt så det inte sant!
Jag skriver inte detta bara för att få uppmärksamhet eller att ni ska tycka synd om mig!
Utan jag skriver detta för att ni ska förstå att man inte ska döma någon om ni inte vet deras bakrund eller hur dom mår inerst inne!
Man ska inte döma någon person om man inte vet deras bakrund! Och man ska speciellt inte döma eller klanka ner på någon person alls!!
Kommentarer
Postat av: andre schön
jag finns för dig michelle och kommer alltid att finnas där för dig, jag kommer stöta dig och du kan komma och prata med mig när som om allt. och hoppas på att vi kommer va vänner väldigt länge till :)
Svar:
Michelle Olsson
Trackback
